POLITICAL DISCOURSE AND PUBLIC CONSULTATION ~ Thanglam Manlun

POLITICAL DISCOURSE AND PUBLIC CONSULTATION  POINT KHAT'A PANSAH DINGA KADEI.

BY: - Thanglam Manlun, Independent freelance writer.

WKZIC in nisim 15 (Saturday) niteng public consultation programme agonna a writers ho jong mun apehjeh'un WKZIC lamkai ho chung'ah kakipana kahin phong'in ahi.

Hiche consultation programme a hin angaiding mai mai hijong leh kapan nom lheh'in ahi. Hijong leh phat'in eito louding ahijeh'in kapan thei louding ahitan phamo kasan ahi. Kapan theilou ding jeh'in lamkai hon pha asah ding leh point khat'a pangdin kalung-gel kahin sei nom'in ahi. Hichu.....

PRESIDENT RULE CHANCE LAHNA A NEIDING AHI :- I-political demand'u union territorrial council with legislature (pondicherry model) hi SoO hotoh govt. palai hon vel tamtah a seisa'u ahin, ichan aphah hitam tichu talks a jao hon ahetdingu ahi. Amugil hihih jong leh alhangpi'a kihe chu interlocutor pan na demand'u hi govt. a submit kibolding ahitai tin aseije, tichu alhang pi'a kihe chu ahi. Aning akoi tampi seilouvin kaseinom point hiche ahi.

Ipi kisei jong leh union teritory khat semna dinga India president kipel theilou ahi, tichu ihetsau ahi. President in India constitution article 239 noiya power kipehna leh section 46 of union territorial council act 1963 dungjuiya, president in union territorial council khat kivai homna ding dan, chuleh kivaipohna ding business framework asemding hichu parliament House a apehlut ding ahi. President in bill apehlut louva ahileh parliament house in aseitheilou ahi. Hijeh'a chu tu parliament toukhomna sunga hi India president'in ithum'u union territorial council bill apohdohna dinga memorandum + movement, kiphinna ichelhahpi'u angaidin kagellin ahi. Hiche a kasei hi a model ideiju pondicherry union territorial council kisemdoh dungjuiya kasei ahi.

MEMORUNDUM POINT A PANSAH DINGA KADEI HO.

1) Kuki nam mite kachen nau gamhi kapu kapa teu khanga pat chamlhat tah'a cheng kahi'uve, tichu British tetoh kum thum 1917-1919 chan kakisat'u chu a proved ahi.
2) Manipur merger agreement 1949 ah thinglhang gam apang pon, Kuki te gam ajaopoi.
3) Meilhei tetoh social and political'a kikhen theng kahi tahjeh'un keiho chungtum kivaihopna ding Kukiland council (example) bill tuchung parliament toukhomna sunga hin neipoh doh peh'un.

Hiche hi writer khat hina a point khat'a pansah'a phading ham ti keima geldan kahin sei ahin, lamkai hon eilah peh lou jong leh lung phatmona neideh ponge ti kahin seitheng ahi. 

Achaina'n I demand'u, ideiju tamtah, Kuki  state, saparate administration, territorial council, chuleh SoO ho seiban union territory with lagislature pondicherry model dungjuiya kasei ahi. post masa delete kabolla kahin thah post ahin, admin hon neingai dam'un tin kahung taove. Territorial council leh union territory aphatna leh asetna ollin seitaute.
Share:

No comments:

Post a Comment

Comments not related to the topic will be removed immediately.

Recent Posts

Popular Posts

Articles

SUBSCRIBE

Thangkhal Bible in Mobile

Mobile phone a Thangkhal NT Bible koih ding dan

Read Thangkhal NT Bible

JOIN KV fb

ZOMI FINS

PHOTO GALLERY

THANGKHAL COSTUMES
TBCWD TOUR 24-Sept-2022
Kulhvum Prayer

Blog Archive